This study is an analysis of the Internet transaction logs of Malmö Public, Sweden [...].

Uppsatsen behandlar kataloger för lantbruksmaskiner för att undersöka hur och vad som gör dessa till reklam genom reklamkännetecknande variabler som bild, text och argument. Dessutom jämförs katalogerna med postorderkataloger..

The subject of this thesis is the position of the story or activity rooms at the main libraries in Skåne, a province in the south of Sweden. The questions that are asked and answered are: Which of the main libraries has a story room? What do the rooms look like? How are the rooms used? Which is the relation between the form and the function of the rooms? and, finally, How do the libraries themselves present and describe their story rooms?.

Genom vår undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. Vårt syfte är att visa på hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt på vilket sätt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att ställa frågor och söka svar inom områdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. Våra olika arkiv verkar som minne i samhället och utifrån det material som finns tillhanda kan vi på ett bra sätt ta del av vår historia, både den stora och den lilla historien går att finna. Det är inte brukligt att pedagoger använder arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.

OAIS (Open Archival Information System) är ett uttryck som blir allt vanligare inom digital långtidsbevaring, och är en standard som kan vara till hjälp vid skapande och drivande av digitala arkiv. I denna uppsats har vi undersökt praktisk användning av OAIS i ett samarbe mellan sex arkiv i Lund, som i ett projekt ska implementera ett framtida digitalt arkiv. Vi har följt det inledande arbetet med att skapa en egen modell för ett regionalt digitalt arkiv där man har tagit OAIS-standarden som utgångspunkt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hantering och omfattning av OAIS för att sedan kunna presentera ett resultat som kan vara till användning för framtida projekt inom digital långtidsbevaring som ska använda OAIS. Insamling av empiriska data har huvudsakligen gjorts med hjälp av observationer av arbetet och semistrukturerade intervjuer med projektmedlemmar.

Den långsiktiga bevaringen av digital information innebär nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgår svenska offentliga arkiv ifrån en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnå syftet har existerande forskning på området granskats och kopplats till bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvärdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Den långsiktiga bevaringen av digital information innebär nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgår svenska offentliga arkiv ifrån en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnå syftet har existerande forskning på området granskats och kopplats till bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvärdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer. Viktiga slutsatser som har varit möjliga att dra i denna undersökning är att en migreringsstrategi är att föredra för svenska offentliga arkiv. Det kan även vara lämpligt för svenska offentliga arkiv att frångå OAIS- modellen och lagra teknisk metadata dels i informationspaketet och dels i en separat referensdatabas.

Digital långtidslagring är problematisk på grund av att digitala medier har relativt kort fysisk livslängd och ännu kortare teknisk livslängd. Denna uppsats handlar om hur ett antal arkiv i Lund hanterar denna problematik. Syftet med uppsatsen är att ge insyn i hur arkiv i praxis ställer sig till, och hanterar långsiktig digital bevaring. Vårt mål är att uppsatsen skall bidra med både information om praktisk användning av hanteringsstrategier för långsiktig digital bevaring, samt bidra med en bild om hur situationen ser ut för dem undersökta arkiven. Uppsatsen grundas på en kvalitativ undersökning av arkiven där semistrukturerade intervjuer används för att skapa en bild av arkivens situation när det gäller digital långtidslagring samt hur de hanterar problematiken.

Som motiv har åldrandet inte fått alltför mycket plats i litteraturvetenskapliga studier. Denna uppsats granskar på vilket sätt åldrandet skildras i Bo Carpelans postuma roman Blad ur höstens arkiv (2011)..

Grunden för detta arbete har varit att förenkla hantering och sökning bland ritningar och förteckningar i ett ritningsarkiv. Lösningen har blivit ett webbaserat datasystem som bygger på en databas där all information lagras och är sökbar. Resultatet har blivit ett system som man oavsett var man befinner sig inom företagets nätverk ha tillgång till alla ritningar och förteckningar på ett snabbt och effektivt sätt..

The aim of this study is to investigate variations of conceptions among prison librarians, concerning mediation of information from an ethical perspective. We have performed interviews with nine librarians and used the phenomenographic approach when analyzing the material. Sixteen categories of conceptions were found, distributed on four aspects of the phenomenon, the act of mediating information to inmates. The results show a variety of conceptions among the librarians. The four aspects cover conceptions about the inmates as users of the library services in prisons, conceptions about the information need of the inmates, conceptions concerning policies, guidelines and laws and conceptions about information access in the prisons.

The purpose of this essay is to study the process of developing electronic subject guides for the Internet. Our focus is the content, structure and layout of the subject guide. The study has resulted in a number of guidelines that may be of help in the development of future subject guides. To achieve this purpose we have studied the existing subject guide at one of the faculties of the University of Lund, Sweden. We performed a series of interviews with the originators, and made a questionnaire for the users.

During the last decades the evolution of information technology and the increasing ability to access information have been discussed in many ways. In the beginning the focus was on the technology but now the discussion is more and more about the use of information and how to develop knowledge out of it. There is an ongoing discussion about the difference between knowledge and information. The subject of this Master s thesis is to find out if and how the Swedish elementary school has written into its mission statements to help the pupils to become information literate. For this purpose I have examined literature about information literacy and pedagogic as well as legislation and other documents that control how the Swedish elementary schools work.

In a complex and turbulent world, several companies begin to realize the value of information as a strategic resource and try to find strategies to manage this. This master thesis aims to describe the information management at Axis Communications AB. Axis is a fast growing company and due to this they have not been able to manage the flow of information whitin the company. To find out how the information was managed at this time we made a survey and employee interviews at three Axis business units. By analyzing the surveys and interviews we found several problems.

For my master thesis in Archival Science, I have arranged and catalogued the archives of the Uppsala InternationalShort Film Festival. The materials consisted of approximately 160 binders and filing boxes and some banners.Additionally, there was a large amount of photos from screened films. Some of the material was in good order whilesome was not. The archive was catalogued in Visual Arkiv. After cataloguing the material, approximately 30 binderswith routine records such as reciepts, tax forms et cetera were removed and destroyed.